Karl August föddes den 17 oktober 1866 i Kvarntorpet i Nordanskog, Hylletofta socken i Jönköpings län. Föräldrarna var mjölnaren Johan August Johansson (1828–1900) och hans hustru Sophia Carolina Charlotta Eleonora Nyberg (1839–1926). Han växte upp i en stor syskonskara, där flera av barnen dog i späd ålder – ett vanligt men smärtsamt öde i 1800-talets Småland. Karl August är min morfars morfar.
Karl Augusts mor, Sophia Carolina Charlotta Eleonora Nyberg, föddes 1839 i Stockholm som oäkta dotter till Hedvig Charlotta Nyberg. Hedvig levde under fattiga omständigheter och livnärde sig bland annat som segelsömmerska. Hon dömdes 1826 till fängelse i sex månader för att ha lämnat sin tjänst och uppehållit sig obehörigen på Ladugårdsgärde. Efter en hård livsbana avled hon 1869 på Allmänna försörjningsinrättningen i Stockholm, 69 år gammal.
Vid 32 års ålder får hon dottern Sophia, men 6 år senare lämnar hon bort dottern till fosterfamiljen Johan Johannesson och hans hustru Johanna Svensdotter i Hylletofta. Hedvig dör 1869, 69 år gammal, på Allmänna försörjningsinrättningen i Stockholm.
Karl August föräldrar Sophia och Johan August gifter sig i november 1865. Knappt ett år senare föds Karl August.
Barnen
- Karl August Gran 1866-1952
- Klas Johan Ljung 1868-1955
- Lina Sofia 1870-1871
- Frans Gustaf 1872-1879
- Augusta Josefina 1874, emigrerar till USA 1904
- Anna Charlotta 1878-1954
- Emma Kristina Johansson 1881-1972
Karl August Grahn
Efter avslutad skolgång fick han ge sig ut i arbete. Den första anställningen var hos en lantbrukare i Vakås. Årslönen uppgick till 25 kronor samt ett par nya stövlar om året. Något år senare tog han tjänst hos en torpare i Nordanskog och lönen steg då till 85 kronor om året samt en del kläder – ett tydligt steg framåt för en ung dräng vid denna tid.
Soldat för Hudaryds rote
Vid 19 års ålder beslöt han sig för att tjäna kronan och begav sig till Skillingaryd, där Jönköpings regemente då var förlagt. Han blev antagen som soldat för Hudaryds rote i Malmbäck. Torpet där kom dock aldrig att bli hans bostad; det arrenderades ut.
Efter sitt giftermål 1892 bodde han först under några år i Långstorp i Svenarum. Senare flyttade han till Lycketorp i Malmbäck, där han kom att bli kvar under en lång följd av år och bli en välkänd profil i bygden.
Utbildning och militärtjänst
Karl August genomgick sex månaders förberedande korpralskola i Karlskrona och därefter sjukvårdsskolan i Karlsborg. Som sjukvårdssoldat hade han ansvar för vård av skadade och sjuka inom truppen.
Årligen kommenderades han till olika övningsplatser, bland annat Skillingaryd, Jönköping och Norrköping. Han berättade själv om en tid präglad av sträng disciplin, hårt befäl och enkel kost. Dagsavlöningen var 30 öre, och soldaten förväntades dessutom ha pengar med sig hem efter avslutad övning.
De militära åren gav honom många kamrater och minnen, även om han vid 85 års ålder konstaterade att nästan alla hans gamla kamrater då gått bort.
Soldatlivet i Malmbäck
I Malmbäck blev han känd som ”Grahn i Lycke”. I en tid då läkare fanns långt borta gick människor upp till honom för att få hjälp.
Med tandnyckel drog han värkande tänder, lade om sår och tog hand om benbrott. Hans kunskaper från sjukvårdsutbildningen kom bygden väl till del. Han var inte bara soldat – han blev en praktisk hjälpare och en trygg punkt i lokalsamhället.
Bara ett stenkast från Lycketorp låg den lilla backstugan Frisberg, där Karl Augusts föräldrar bodde en tid. En julaftonskväll när föräldrarna troligen var hemma hos Karl August för att fira jul brann den lilla stugan ner. Idag finns bara en liten skylt som märker ut platsen där den lilla stugan en gång låg.
Karl August far dör år 1900 och hans mor lever ett lång liv innan hon dör 1926, 87 år gammal.
Familj och privatliv
Den 14 november 1891 lystes äktenskapet mellan Karl August och Elisabeth Karlsdotter Björk (1870–1936), född i Horsanäs i Svenarum. Vigseln ägde rum den på annandag jul 1891.
- Carl Tobias Grahn (1894–1972)
- Rut Ebba Maria Grahn (1896–1969) min morfars mor
- Johan Simon Gideon Grahn (1899–1984)
- Karola Birgitta Elisabeth Grahn (1905–1912)
- Anna Karin Elisabeth Grahn (1916–1991)
1910 tog Grahn avsked från det militära efter att ha tjänat kronan i 29 år men bodde trots detta kvar i Lycketorp till 1937.
Efter hustrun Elisabeths död 1936 flyttade Karl till ålderdomshemmet Fridhem i Malmbäck. Där bodde han sina sista år och vårdades av sin yngsta dotter Karin.
Inför sin 85-årsdag 1951 intervjuades han av lokalpressen. Artikeln beskrev hans livsresa från torparpojke till soldat och vårdare, och hur han med stillhet, glimt i ögat och starka händer hjälpt så många genom åren.
Ett år senare, den 28 oktober 1952, avled Karl August Grahn stilla på Fridhem.
Soldattorpet Lycketorp
Soldattorpet var under mer än ett sekel en fast punkt i bygdens liv. Här bodde de män som genom indelningsverket ställdes till kronans tjänst, redo att lämna torparlivet och familj när kallelsen kom.
Genom husförhörslängderna kan torpets soldater följas tillbaka genom generationer. Men i generalmönsterrullorna öppnar sig historien ännu längre bakåt. Där, i noggrant förda längder, kan roten och dess knektar spåras åtminstone till år 1686, under Karl XI och den tid då det indelta försvaret tog fast form i Sverige.
De första soldater som kan knytas till torpet tillhörde Överstelöjtnant Zachris Rossbacks kompani samt Kapten Johan Baltzar Roxendorffs kompani inom Västra härads kompani vid Jönköpings regemente. Redan här framträder torpets tydliga plats i den militära organisationen, där roten var en del av ett kompani och kompaniet en del av regementet.
I rullorna möter vi dem inte bara som namn. Där anges ålder, längd, födelseort och tjänsteår. Där noteras deltagande i fälttåg, sår, avsked – och ibland död i fjärran land. Vissa stupade i krig, såsom under Gustav III:s ryska krig, andra återvände efter lång tjänst med hedrande vitsord om exemplariskt uppförande.
Det torp som i dag står vid Lycke är med största sannolikhet inte exakt detsamma som de äldsta soldaterna bebodde. Under mer än tvåhundra år har huset sannolikt byggts om, reparerats och kanske helt ersatts, i takt med tidens krav och slitaget från generationer av boende. Men platsen är densamma – och det är här roten haft sitt hem sedan 1600-talet.
Tillsammans tecknar de en obruten kedja av soldater som bott vid torpet och burit rotenamnets ansvar genom mer än hundra år. Torpet var deras hem – men också en del av rikets försvar.
Soldater i Lycke Soldattorp Nr 35
1686-1697 Anders Jonsson
1716-1719 Pär Johansson (död 1719)
1719-1744 Jöns Johansson Löckman
1747-1789 Nils Jönsson Lyckman
1789-1790 Petter Lyckman, (död 2 januari 1790 i Finland).
Han avled i Finland den 2 januari 1790 under pågående krig mot Ryssland, i det som kallas Gustav III:s ryska krig (1788–1790). Vid denna tid låg regementet förlagt i sydöstra Finland, där vintern var sträng och förhållandena hårda.
Det finns inga uppgifter om att han stupade i något större slag denna dag. Mest sannolikt omkom han i en mindre skärmytsling längs gränsen, av sår efter tidigare strid – eller av sjukdom i fält, vilket var vanligt under de kalla vintermånaderna.
Redan i maj samma år hade roten fått en ny soldat, ett stillsamt men tydligt tecken på hur snabbt livet i indelningsverket måste gå vidare när en man föll i tjänst.
1790-1818 Jonas Lyckman
Vid avskedet antecknades att han bevistat alla fälttåg under sin tjänstetid och att han hade ett exemplariskt uppförande. Han lämnade därmed soldattjänsten med ett ovanligt gott vitsord.
1818-1838 Sven Kork
1838-1860 Jonas Fris är han soldat fram till 1860 då en Korpral Frans August Grahn flyttar in. Då flyttar Johan Fris och hans familj till bostället Frisberg. Antagligen fick det namnet av soldat Fris som flyttade dit. Om själva bostället byggdes 1860 vet jag inte, men det är första gången Frisberg skrivs i husförhörslängden.
1860-1872 Corpral Frans August Gran
1872-1892 Karl August Hult, emigrerar till Nordamerika 1892
1893-1936 Karl August Gran